Sök
  • sussiwendt

I lyssnandet sker öppnandet










Bilden är från en ungdomsretreat på Vindarnas hus


Det där svåra som vi inte törs prata om, måste vi prata om. Det är nödvändigt att ventilera, öppna, säga, tala ut, inte gömma och stänga.

I öppnandet sker lättnaden, i lyssnandet försvinner oron och jag känner mig sedd och hörd i min rädsla, förtvivlan eller oro.

Det är i lyssnandet jag vågar öppna mig och lätta på trycket av tankar. Varför ska det vara så svårt att gör det? Finns det tid för mig?

Finns det tid att låta dessa vanliga banala, kanske tråkiga tankar att bli lyssnade till? Är det bara de vackra stora tankarna som får bli lyssnade?

Jag kan ju i skrivandet hitta rösten och lyssnandet till mig själv till mina egna tankar. Ibland är det som klarheten kommer och självklarhetens ord finns där, outsagda men på pappret tydliga.

Att ge mig själv tid till reflektion, att bara sitta och låta pennan bestämma vilka ord som ska uttryckas. Utan värderande och dömande. En frihet att låta det bli som det blir.

Ute regnar det just nu. Morgonen är över, den var långsam. Jag sov länge efter en något orolig natt.

Kroppen behöver tydligen mycket vila just nu, det är intensiva dagar och en hel del fysiskt arbete. Äntligen har jag börjat lyssna noga till min kropp. Det finns tid till det nu. Min kära kropp som hållit och håller mig och bär mig dit jag vill gå, mina händer som ständigt vill vara i rörelse och skapa.

Nu väntar valnötsbaguetter på att bakas ut och en ny surdegsgrund är satt. Det gamla blev möglig och glömdes bort under de intensiva påskdagarna.

Månaden Maj är här, tiden då världen runt omkring oss vaknar och sprudlar av liv. Allt sväller, knoppas och slår ut. För 22 år sedan väntade vi på att Minna skulle födas, hela familjen var samlad i Hagestad och maj månad var ovanligt varm, grön och skön. Detta året har hittills varit väldigt blåsigt och kallt, bara inne i växthusen är det skönt och en massa små plantor på gång.




16 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla